fredag 28 november 2008

det här är vad magen säger om dig



Jag har kanske gjort universums mest missbildade sniglar,
men mamma sa att dom var goda iallafall! Och alla vet ju
att mammor kan ljuga till och från för att inte såra
sina barns känsliga öron..

Jag har bestämt mig för att inte måla ett
enda till porträtt förens jag känner mig
sugen på det! Det är trots allt ganska
så långt kvar till jul och jag vill inte
stressa med dom så jag blir onöjd.
Nu tänker jag sätta mig i mitt fönster
och andas och lyssna på Säkert.
För ibland tror jag nästan att
jag glömt bort hur man gör.

Brown eyed baby, I’m half crazy, over you.
And I don’t know what is that I should do.












g-g-g-g-ge mig inspiration

Jag dricker omåttliga mängder kaffe och har NOLL inspiration.
Det är faktiskt inte speciellt roligt när jag har ungefär sju julklappar
att sätta igång på. Kaffe är det bästa som finns, iallafall när man sovit
typ en halvtimma inatt, men suprisesuprise,
JAG SLAPP MARDRÖMMARNA! antagligen
var min hjärna så slutkörd att den gav upp
efter samtalet med Robin.

Nu måste jag pallra mig till skolan och vara trevlig med min
klass ett tag, idag ska vi börja med Einars scen och jag är
proffesor, så därför har jag på mig mina stencoola Blammo
glasögon for sunny days and hangover afternoons.

onsdag 26 november 2008

ingen kan ändra på det

Du tror att hela världen väntar på dig
Att vartenda steg du tar uppmärksammas
Att jag ska göra precis som alla dina andra erövringar
och stå där med segerkransen när du kommer i mål

Men jag är inte sån och jag är verkligen inte din.
Men ändå bär benen tillbaka hit, för att presentera ett svin.

gray


Hey stars of gray
come take my soul away
I've lost my way
come take my soul away
Mountain of gray
come take my soul away
I've lost my way
come take my soul away






Trots världens värsta dag & natt blev jag lite glad när
jag fick både MVG på engelskaredovisning och musikprovet.
imorgon har jag ett 4timmars svenska prov som jag kommer
plugga på hela natten. fast med pepparkaksdeg och en stor
tekanna ska det nog gå bra.

tisdag 25 november 2008

body in a box

Jag sitter och laddar hem klassisk musik och undrar
hur många år äldre jag blivit den senaste veckan.
Minst hundra! Jag kan inte ens minnas att min
farmor var såhär gammalmodig av sig.

Fast i och för sig var hon inget praktexemplar på hur en farmor ska vara.

Jag minns en gång när vi gick på affären. I kassan stod
det en tjej med tjocka dreads och piercingar i båda näsa
och ögonbryn. Man riktigt såg på hennes ögon att
"åhnej, här kommer det en till gammal tant som
kommer kritisera hur jag ser ut."
Men när vi tillslut kom längst fram i kön kollade
farmor plirigt på tjejen i kassan och sa sedan,
"Tänk Moa , så där såg jag också ut en gång
i tiden! ojoj, vilka härliga tider."
Tjejen i kassan trodde nog inte sina öron,
och det gjorde knappt jag heller.

Men visst levde hon ett underbart liv, min farmor.

När min pappa flytt boet, åkte hon och min farfar
ner till Gambia på en resa, där min farmor träffade
BoBo-Jeng. Jag har sett bilder när hon sitter på
stranden, med en karl på varsin sida. Inte visste
min farfar vad som väntade, när farmor helt
plötsligt bestämde sig för att flytta ner till
Gambia och gifta sig med BoBo-Jeng.
Samtidigt konverterade hon också till muslim.
Några år senare flyttade dom tillbaka till Umeå,
och så vitt jag vet bor BoBo-Jeng fortfarande kvar här uppe!

Min farmor var en underbar kvinna, med mer spännande historier
än någon jag känner.och jag önskar att jag hade lika mycket färgglada
kort att fylla fotoalbum med, och lika många vänner som sörjde mig när jag dog.

City and Colour


Om ni inte hört honom, så lyssna!
http://www.myspace.com/dallasgreen



vintervila

Det borde vara lugnande att sitta i fönsterkarmen och
kolla ut över en mörk gata, med ett tjockt täcke av snö
över sig. Klockan tre blir det mörkt och allt som är fult
och trist göms i ett dovt mörker som inte skrämmer,
utan mer bäddar in Umeå i en bubbla.

Jag önskar att jag kunde snöra på mig löparskorna och
springa ut i skogen, låta träden bli dimmiga och difusa
och känna kylan riva långt ner i lungorna, bli ett med
snön istället för att sitta instängd bakom fönstret.

Mammas fina tröstförsök om att det faktiskt är vintervila,
att man ska sitta inne precis såhär med en kopp te och en
bra bok istället för att låta mörkret sluka en hjälper inte
speciellt mycket. Kanske blir det bättre och lättare dag för dag.




"Ännu är det vinter och den
stora vita björnen ligger kvar
den har lagt sig över asfalten och husen
Jag hoppas att den inte ger sig av
Så vi kan ligga kvar. "